Vinägrettdjävulen..

Om någon ringer mig, och samtalet luktar konsitgt, så kan det vara för att min telfon badat i vinägrett.

Det gjorde även mina byxor, mina skor och halva min tröja. Tur att det luktar så jävla gott.

Akta er för vinägrettdjävulen.

God morgon!

Jag är pigg som en lärka idag, studsade faktiskt upp när väckarklockan ringde, och snart, alldeles alldeles strax ska jag gå och jobba.

Jag fick inte jobbet, men jag fick ett svar. Så därför söker jag alltså fortfarande "nytt" jobb, i Stockholmsområdet. Ja, jag kanske tjatar.. men jag är väldigt angelägen om att få ett, det liksomunderlättar mitt liv.

*smyger in*

Jaha, hej på er..

Det är ganska spännande att jag har ca 8-9 läsare per dag trots att jag skrev att bloggen komme rligga nere ett tag. I alla fall, jag ska väl försöka smyga igång igen.. Jag saknar att få skriva av mig, men jag ska dock göra allt för att hålla inne med sådant som faktiskt inte bör vara till allmän beskådning.

Jag kan bjuda på ett "Dagens Konstiga" i alla fall,
Jag har sökt jobb, via facebook, jag återkommer om hur det fungerade. Och under tiden håller jag alla fingrar, tår och rövar som går..

Handen på hjärtat.

Jag är lite ledsen för tillfället, och kämpar på så gott det går.

Tyvärr så är jag ju en känslomänniska å det grövsta, och jag vet att jag väntar världens värsta psykiska bergochdalbana så därför tar jag ett litet break här. Jag vill inte att varenda liten deppig tanke ska hamna här. Och det är ju lätt hänt när det gäller mig..

Så, för de få som följer bloggen kan jag tala om att det kommer vara dött här ett tag. Jag kommer tillbaka när allting är bättre.


Fundereria..

Folk som går igenom tragedi efter tragedi, men som ändå reser sig, utan att bl bittra och fortsätter med livet, Ni är beundransvärda.

Att jag tycker mina förhållandevis små problem är så otroligt tunga att bära är konstigt, för jag vet hur mycket mer orättvist livet är mot vissa.

Det finns några saker jag saknar, några saker jag måste årgärda och några beslut som måste fattas, och det suger energin ur mig. Jag vill tillbaka till mitt happyface jag hade förra veckan...


I gommen?

Jag har fått en konstig åkomma, jag har en "bula" i gommen och den gör så jääävla ont.

Det gör ont att svälja, ont att äta och nuddar jag med tungan vill jag lägga mig ner i fosterställning och gråta. Men jag har sökt vård för detta, och det resulterade i smärtstillande tabletter och, läs och häpna, bepanthen-sugtabletter! Det är så äckligt som det låter, smakar som att suga på en gammal raggsocka och konsistensen.. HUUUU VVA!

Men det hjälper, jag lyckades nyss få i mig något att äta för första gången idag.

Dock återstår frågan, vad fan hände?

En notis.

Jag försöker inte pracka på någon mina tatueringar.

Varför anses det då vara okej för människor att yttra sina åsikter om mina tatueringar?
Det är jag som ska vara nöjd med mig själv och mina val, ingen annan.

Och helt ärligt, jag spyr på sådana självupptagna idioter som är så betgna av sin egen "normalitet" att de tycker alla andra skall leva som dom gör. Jag spyr på er, fattar ni?

Happyface!

Ville bara inflika en liten sak, har ni tänkt på att när man känner sig riktigt riktigt bra, så ser man omgivningen med helt nya ögon?

Jag är skitglad idag, av flera olika anledningar, och sällan har jag sett så många underbarigheter på en dag.
Så nu ska vi bara hoppas på att det fortsätter lika!

112

Jag läste precis på aftonbladet.se en artikel om busringningar till 112 och vad ska man säga?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7598330.ab

Ja, det är onödigt, ja folk är blåsta och otroligt fyndiga.. Men denna kommentar till artikeln är fan minst lika blåst "lagavoulin, 52 år, Idag 12:05 Har man inte mer i skallen än att ringa 112 för irrelevanta ärenden, bör man avlägsnas från detta jordeliv."

Smart tänkt där, för det finns ju inga större problem i samhället.. Alla busringare bör avlivas, med omedelbar verkan..

Eller?

Jobbet.

Kommer ni ihåg att jag planerar att söka nytt arbete? Det gör jag fortfarande, men.. jag kommer sakna mina arbetskamrater sjukt mycket.

Det är nog världens bästa arbetskamrater, och ibland, ibland så gör dom mig så glad att jag vill fälla en tår. Tack för ni är så genuint söta o goa!


Felsägningar.

Det kan hända att detta har publicerats tidigare i min blogg, men det är så löjligt småfnissigt att jag bara måååste skriva det.

Felsägningar är verkligen skitroligt, som när min kompis Peter sa "Inge fest på sexivalen". Jag fnissar fan varenda gång jag tänker på det.. Och vad det egentligen ska vara får ni lista ut själva, om det känns relevent.
Sedan har vi ju den gången jag och söta lilla Anna var och handlade och skulle köpa frukt, jag höll upp ett äpple och frågade "Är dom här befruktade?" och hon, utan att notera vad jag egentligen sagt, svarade "Nej, dom svenska brukar inte vara det.."

Sen för all del, felskrivningar är ju också lagomt lustiga, vad sägs om denna, som underbara Nadja klämde ur sig "Full tupp på jobbet?"

Bodyfication.se

Hej kära, älskade vänner.... *uppgiven suck*

Please, have mercy on me.

Jag är liiite för stolt för att låta bli att berätta detta, men jag vill bara tala om lite saker först, för att undvika missförstånd gällande min förmåga att uttrycka mig i skrift.
Det har skett ändringar i texten, den är inte till 100% som jag skrev den. Och hade jag vetat vilka bilder som skulle publiceras så hade jag skrivit annorlunda. Men som sagt, jag är stolt ändå, och jag tackar Kent och Bodyfication för att de publicerade min text.

Så alltså, nya numret av Bodyfication - Ink and lifestyle magazine som kommer ut på tisdag (tror jag), köp det, jag finns med. Och kom gärna med åsikter sedan..

Hoppsan sa, så det kan gå.

Härmed anmäler jag mig som tillgänglig för arbetsmarknaden. Jag söker jobb. Och inte vilket jobb som helst heller..

Det jobb jag söker accepterar att jag ser ut som jag gör, och värderar min arbetsinsats högre än mitt yttre. Det ska vara en arbetsplats med sunda värderingar och bra, kamratlig stämning.
Jag söker den arbetsgivare som vill ha mig. Och vad får man då om man nu anställer mig?
Jo, man får en positiv (men mänsklig) medarbetare, någon som är öppen för nya förslag, någon som är noggrann, snabb och ordentlig, en anställd som kan och tycker om att arbeta.
Tidigare har jag haft olika serviceyrken så jag är väl införstådd med hur det fungerar, man skulle kunna säga att jag faktiskt är väldigt serviceminded. Jag vet hur jag själv vill bli bemött.
Men jag är inte rädd för att prova på nya saker, det känns som om någon form av lagerarbete skulle kunna passa mig. Eller vad som, jag är som sagt öppen för förslag.

Om mina intressen skulle vara av någon vikt så kan jag tala om att djur är en stor del av vad som gör mitt liv värt att leva, men jag har även fastnat för onyttiga saker så som tatueringar och musik. Likaväl som jag uppskattar en fika med goda vänner uppskattar jag en promenad i skogen, eller en galen dag fylld med shopping. Jag är ju som sagt inte mer än människa.

Mina tidigare erfarenheter i mitt yrkesverksamma liv innehåller lite gott och blandat. Jag har jobbat som kassörska på ICA i ca två år, nära ett år som betongare, och nu senast som diskplockare på ett av våra svenska kryssningsfartyg(ca ett år). Men jag har även testat på att jobba en kortare tid på McDonalds, samt en kortare tid inom hotellstäd och i en fotobutik.

Vad gällande rubriken.. Jag fick klagomål på mitt yttre, vilket nu gör att jag söker mig vidare.
Jag ser välvårdad ut, om än aningen alternativ.


  

 

Passade på att slänga upp ett par bilder, jag ser ut ungefär så, fast med en annan hårfärg.

Jag tackar ödmjukast för att du tagit dig tid att läsa igenom detta.

Vänliga hälsningar
Caisa Karlström.


Dom ljuger.

3 är fan inget magisk nummer.
Tiden går sjukt segt, jag har hemlängtan mest hela tiden och jag vill bara inge mer.

Min bajsanus-vagel jag har i ögat gör ont, ska dom göra det?
Jag tror jag har feber, men bara liiite, så där så att jag är för frisk för att vara hemma och för sjuk för att vilja/kunna jobba bra. Mina stackars kollegor.. men dom är ganska förstående.

Min bögrygg bråkar med mig, eller ja, min skitmuskelknuta bråkar. Tror ni man kan sälja den på blocket? "Stor och fin muskelknuta, använd i några år säljes till första bästa..." Jag vill inte ha den iaf.

Och dom som säger att folk som svär mycket (eller använder bög som före ord till det mesta) har dåligt ordförråd snackar bara skit. Nej förlåt, Det är bara nonsens, jag har ett mycket fint ordförråd, och jag är en ganska verbal person, däremot så känns det lite bajsanus och skit just nu.

Men det reder sig på onsdag. På onsdag kommer jag hem.. H-E-M!!

Ja.

Ja, då är det så att jag fått en vagel i ögat.. min första. *myyyys*

Tre, is a magic number..

Jag räknade mina t-shirtar idag, 3 st kvar.

Det betyder alltså 3 dagar innan jag får vara ledig, träffa Peter, vara på fastlandet, prata med mina vänner och så vidare. 3 dagar. Med en gnutta tålamod och en ömmande hals tänker jag ta mig igenom dessa dagar.

Men det jag längtar mest efter just nu är faktiskt en feelgood-film, vindruvor, passionsjuice, en god vän, mörk choklad och en ledig kväll.

RSS 2.0