Begravning.

Idag var jag på begravning, och det gör så fruktansvärt ont.

Jag stod inte personen ifråga så nära, men jag är vän med hennes dotter, och jag bodde granne med dom som liten. Min högsta önskan är att ingen jag känner någonsin ska behöva uppleva det min kompis gjorde idag. Och om någon gör det ändå, så hoppas jag verkligen det finns personer runt omkring som visar sitt stöd och en enorm omtanke.

Min kompis är en underbar och fin person, väldigt ärlig, härlig, sprallig, glad och genuin person, och jag vet att hennes mamma även hade de egenskaperna. Sådana här positiva människor värderar jag väldig högt i mitt liv.

Det var en fin cermoni med många tårar och det var outhärlidgt jobbigt att se deras sorg, men jag är glad att jag var där. Hur klyschigt det än må vara så är det en förlust, inte bara för de anhöriga, utan även för övriga omvärlden. Det behövs fler människor som hon, som vi andra kan se upp till och ta efter.

Vila i frid.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0